Materialet som väcker frågor

Lärarsidan är fylld med praktisk info.
Ta del av övningar, handledningar och tillhörande presentationer. 
Läs också om materialets pedagogik och koppling till läroplanen. 

Läs om materialet

Vi handlar, vem betalar? ger gymnasieelever verktyg och metoder så att de självständigt kan granska företags hållbarhetsarbete. Läs om hur materialet kan användas och dess koppling till läroplanen och Agenda 2030. Se också över hur du kan prata om företagsansvar och hållbar konsumtion med dina elever. Utbildningsmaterialet är framtaget av Fair Action och
Ung Media Sverige med stöd av Allmänna Arvsfonden.

Vad säger lärare?

"Verklighetsnära och engagerande! Materialet handlar om produkter och märken som mina elever känner till och som är en del av deras vardag."
Marina
Lärare på Hjalmar Strömerskolan
"Nya perspektiv och förhållningssätt. Eleverna har verkligen utvecklats genom det här arbetet och jag fått ta del av så bra granskningar som vi ska sprida."
Emma
Lärare på Thorens Business School
"Engagerande och lätt att använda. Ett plus är att man kan välja omfång och att det grafiskt ser proffsigt ut vilket gör det tilltalande att jobba med."
Marie
Lärare på Erik Dahlbergsgymnasiet

Gymnasieskolans läroplan

Det här pedagogiska materialet syftar till att ge elever på gymnasiet:

  • Fördjupad kunskap och förståelse för företags påverkan på mänskliga rättigheter i globala leverantörsled, med särskilt fokus på levnadslön, arbetsvillkor och fackliga rättigheter.
  • Fördjupad kunskap och förståelse för företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter utifrån agenda 2030, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och internationella riktlinjer som exempelvis de mänskliga rättigheterna i arbetslivet (ILO:s åtta kärnkonventioner).
  • Ökad handlingskompetens och att de som konsumenter och framtida arbetstagare har makt att ställa krav på att företagen att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö.

Skolverket betonar fem saker som lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av, och som stämmer väl överens med vad Fair Action vill uppmuntra till i det här materialet:

  • Demokratiska arbetssätt
  • Kritiskt tänkande
  • Ämnesövergripande samarbeten
  • Mångfald av pedagogiska metoder
  • Delaktighet och inflytande från eleverna

Övningarna bygger på granskningar som Fair Action gjort och är förankrade i gymnasieskolans läroplan som bl.a. uttrycker:

“Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildning ska gestalta och förmedla.” (Gy 11)

“Skolan ska också främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Läroplanen säger att: ”… ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet.” (Gy 11)

Ett ämnesövergripande material

De fem pedagogiska övningarna är utformade för att kunna användas i ämnesövergripande undervisning och riktar sig till gymnasienivå.

Övningarna tar sin utgångspunkt i rapporter från Fair Action och andra källor och varje övning beskrivs utifrån syfte, metod och tid för att du som lärare snabbt ska kunna få en överblick av innehållet. Övningarna är varierande för att möjliggöra olika arbetssätt för elever, gymnasieprogram och tidsramar, en del är introducerande och andra mer omfattande och uppmuntrar till fördjupat lärande.

I flera ämnen i kursplanerna på gymnasiet finns dessutom stöd för att arbeta med mänskliga rättigheter och hållbar utveckling ur olika perspektiv, särskilt för lärare som undervisar i Samhällskunskap 1–3, Hållbar samhälle, Svenska 1–3 samt Retorik och skrivande, Geografi 1–2, Religionskunskap 1–2, Naturkunskap 1b-2, Företagsekonomi 1 och Ung Företagsamhet. Många av Fair Actions rapporter är på engelska vilket ger goda möjligheter att arbeta ämnesövergripande med engelska.

Materialet kan också ingå i valbara kurser som Internationell ekonomi och Internationella relationer. Det kan också bidra till innehåll i Gymnasiearbetet som alla elever på gymnasiet ska genomföra.

Vilka globala mål lyfter materialet?

2015 kom världens länder överens om 17 globala mål för hållbar utveckling. Målen sammanfattas i Agenda 2030 och är de mest ambitiösa målen för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling har antagit.

Agenda 2030 slår fast att länderna tillsammans ska arbeta för att bland annat:

  • avskaffa fattigdom
  • minska ojämlikheter och orättvisor i världen
  • främja fred och rättvisa
  • lösa klimatkrisen

Globala målen för hållbar utveckling ger också ett tydligt uppdrag att arbeta med globala hållbarhetsfrågor i skolan. För dig som lärare finns ett specifikt uppdrag i de Globala målen, genom delmål 4.7, som handlar om att alla studerande ska få de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling. Det kan ske genom utbildning kring bland annat hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, ickevåld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

I det här materialet lyfter vi särskilt mål 1 ”Ingen fattigdom”,5 “Jämställdhet”, och mål 8 “Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”, mål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”.

Att prata om hållbarhet och ansvar

Materialet syftar till att väcka och fördjupa gymnasieelevers intresse för hållbarhetsfrågor. Eleverna får förståelse för vilka möjligheter, men även skyldigheter, företag har för sin påverkan på människor och miljö runt om i världen.

Samtidigt är det viktigt att belysa att det finns företag som tar ett större ansvar och att hållbar konsumtion handlar om att vi både behöver konsumera mindre, och även konsumera bättre. Det vill säga göra så hållbara val som möjligt när vi väl handlar.

Bojkott av enskilda företag är inte en arbetsmetod som Fair Action generellt använder sig av. Vi jobbar främst för att påverka företag att agera mer hållbart genom granskning och kampanjer där vi ställer krav på företag och uppmanar konsumenter att delta. Däremot kan det vara befogat och effektfullt i vissa fall när inget annat lyckas bidra till förbättringar. Ett exempel är den internationella bojkott av handel med företag och leverantörer i Xinjiangprovinsen i Kina som pågår, där tvångsarbete och förtryck av den uiguriska befolkningen är utbrett. Det är också en moralisk fråga som eleverna själva behöver ta ställning till – var går min gräns för när jag inte vill handla av ett företag längre?

Här nedan kan du se vilka företag som tagit steg för att jobba mer hållbart, efter Fair Action har granskat dem. Du kan också ta del av tips om hur vi blir mer hållbara konsumenter.

Att peppa elever inför framtidens utmaningar
Unga kan känna stor oro för vad som ska hända med klimatet och vår omvärld. Vårt material lyfter en del av de utmaningarna och därför vill vi ge er lärare tips på hur ni kan peppa era elever om dessa frågor. Studier pekar nämligen på att det är en framgångsrik strategi att ge unga konkret information om vad de själva kan göra för att påverka. Det ökar deras framtidstro och i förlängningen deras välmående. Samtidigt är det viktigt att inte lägga för mycket ansvar på unga som individer utan lyfta företags och beslutsfattares ansvar för ett mer cirkulärt samhälle, där vi sparar på jordens resurser.  

I slutet av våra övningar och vårt granskningsverktyg finns konkreta handlingar som elever kan göra utifrån våra materialets fokusområden. Vi har även tagit fram en kort övning där eleverna ska lyfta positiva händelser som sker i vår omvärld. Du hittar övningen på sidan ”Studiematerial”. 

Klimatoro – drivkraft till handling eller handlingsförlamning? 

Maria Ojala är docent i psykologi och skriver om hur olika människor hanterar sin oro kopplat till klimatförändringar. Dessutom ger hon tips till föräldrar och lärare – om hur de kan stötta unga. Hennes forskning och fler tips hittar du här.

TIPS! Ge specifik och konkret information om vad man själv kan göra för att bidra till att bekämpa klimatförändringarna. Oro behöver följas upp med information om handlingsalternativ för att inte leda till förnekande eller distansering. Även om små handlingar på individnivå inte kan lösa klimatkrisen kan konkreta handlingar leda till ökat välmående och man kan även bli en förebild. När tillräckligt många hakar på kan normer och vanor förändras på ett större plan.